Nu är valparna tre veckor gamla och har fått prova på att äta riktig mat. Mamma Ainas mjölk är fortfarande bäst men det är bra att vänja de små magarna vid fast föda. Även här syntes valparnas personlighet så tydligt. Röda tiken har varit först med allt. Hon är störst, öppnade ögonen först och även den som tar för sig i valplådan. Hon är orädd, nyfiken och funderar redan nu på om det går att komma ur valplådans träväggar. Hon kastade sig över maten som erbjöds, i en obevakad sekund hittade hon burken där maten fanns och då tryckte hon ned näsan och börjare slicka i sig.
Den gula tiken är lite stillsammare men visade sig ha en aptit utan dess like. Hon är lite mer avvaktade än den andra tiken men älskar istället att sitta i knät och kela. Då brukar hon lukta oss i ansiktet och pussas försiktigt. Då det gällde mat var hon däremot förvånansvärt tänd, den lilla smakportionen kunde gärna varit större ansåg hon.
Blått halsband är vår ende hane. Han är lite mindre än sina systrar men pigg och alert. Han använder gärna näsan, luktar noga på allt, vi hör hur nosen vibrerar då han letar sig fram till rätt spene på Aina. Samma var det med maten. Systrarnas bordsskick var inte det bästa, det var rejält söligt då det var hans tur att äta. Han valde då att nosa sig fram och slicka i sig maten som systrarna smetat ut, före den stora klick mat som fanns på fingret framför honom. Det här blir en kille som kommer älska nosarbete!