Att sammanfatta ett år är ett av det roligaste men samtligt ett av de svåraste som ska göras. Mycket har hänt under ett år, och det gäller ju att välja ut vad som ska med och framförallt vilka bilder som ska publiceras.

 

Hundarna

Som vanligt börjar vi med hundarna….

Det blev ingen kull under våren som vi hoppades på, naturen ställer ibland till det. Istället satsade vi allt krut på en stor kennelträff. Vi bokade Orust Hundägarförening en helg i oktober och lockade flera av våra instruktörkollegor och vänner att hjälpa till. En sådan dag det blev!!! Intresset från valpköparna var enormt stort. 25 hundar från vår uppfödning kom för en dag med viltspår, jakt, utställning och rallylydnad. Vi grillade korv och framförallt umgicks vi. Det blev verkligen så lyckat som vi hoppats på, en dag att minnas.

Två gånger var det kvar på valpkursen för S&G kullen. Viltspår och jakt stod på schemat, det blev två roliga dagar där hundarna visade på vilka utmärkta gener de har. Alla använde näsan väl så med lite träning ska det inte vara några problem att starta på jaktprov och spårprov.

Under året har vi försökt att ställa upp som hundvakter i den omfattning vi kunnat. Doris, Oscar, Hasse, Rosie….. det har ibland varit fullt hus här hemma men kul är det!

Att valpköpare hälsar på och att vi får hälsa på är guldkant i vardagen. Under sommaren fick vi besök av många och vi blev inbjudna till andra – oerhört givande!

 

Oförutsedda saker kan hända i livet, vi försöker alltid stötta och hjälpa våra valpköpare i den mån vi kan. I slutet av 2017 fick Mercy från S&G kullen ett nytt hem då hans första ägare kände att de inte mäktade med livet som hundägare. Mercy är numera Sune och lever ett fantastiskt liv med sin nya familj.
Arthur från Chokladkullen hade det bra hos sin matte, men han krävde lite mer än vad matte klarade av. Vi hjälpte till att finna ett hem även till Arthur. Han fick ett tillfälligt jourhem hos en vän till oss innan han flyttade till Älvängen. Han bor i dag i en familj där han har två små mattar som älskar honom djupt och innerligt.

Elsas öde är det många som följt. Elsa är en tik vi hade på foder men där fodervärden plötsligt avled. Elsa kom under lite dramatiska omständigheter hem till oss, hon var tyvärr riktigt skärrad och medtagen över det som hänt med hennes husse så hon krävde en hel del rehabilitering hos oss. Underliga äro herrens vägar och tack vare en vän som har en vän hittade vi rätt hem till henne.  I dag bor Elsa i Kode och är högt älskad av sina nya ägare.

Tävlandet med hundarna har legat lite på is under året. Elsa, Meya, Sara och Lovisa var på utställning i Vårgårda under sommaren. Där var även Bruno från Chokladkullen med. Härliga glada Bruno vann domarens hjärta och fick en fin fin placering bland alla öppenklasshanar. Så otroligt roligt att det gick så bra!

Vi välkomnar alla uppdateringar från våra valpköpare och blir så glada då det trillar in resultat från ett väl genomfört MH, godkänt anlagsklass i viltspår, godkänt doftprov, lydnadstävlingar och utställningar. Alla resultat vi får in publicerar vi på vår Facebooksida, den är alltid mer uppdaterad än hemsidan.

    

Huset

För ett år sedan bodde i en byggarbetsplats. I sommar har vi lagt en stor del av vår lediga tid på att få i ordning på baksidan. Det har byggts murar, satts upp staket, burits sten, krattat jord och såtts gräs. Det är tur att Emil har en Grålle, den har fått jobba hårt i sommar. Nu har vi gräsmatta där det förra året var uppgrävt efter byggandet.

Hundgården har fått en välbehövlig make over. Nyrenoverat på in och utsidan, nu lever labbeflickorna som drottningar då de är där inne.

Familjen

Kläppen var en ny och riktigt rolig bekantskap. En mysig stuga hyrde vi och snö fanns det gott om så det blev en långhelg i Kläppen som blev minnesvärd. Inga brutna ben denna gång heller men rejält med träningsvärk och många fina minnen med hem.

Lika fina minnen har vi från vår vistelse i Stockholm. Vi fick möjlighet att låna en lägenhet som vi fritt disponerade under nästan en veckas tid. Nära till kommunikationer, på bara några minuter var vi i centrum. Solen stekte, det var sommarens varmaste dagar när vi turistade i storstaden. Vi besökte slottet, trängdes i gamla stan, vi roade oss på Gröna Lund, flanerade på Skansen, åkte tunnelbana, hamnade mitt i en rockkonsert i centrum, shoppade, åt på dyra restauranger, åkte Djurgårdsfärjan…..vi gjorde verkligen stan! Så skönt det var då att krypa in i ”vår” lägenhet för att vila efter dagarnas utflykter.

Å som sanna hundmänniskor valde vi vägen om Bro på vägen hem för att träffa Peter på Colas kennel, och vi tog även svängen om Västerås bara för att hälsa på Bosse från S&G kullen och hans härliga familj.

En liten minisemester blev det innan skolan drog igång. Marstrand lockade med sekelskiftesdagarna och eftersom roddklubben där halva familjen är engagerade skulle vara på plats så tog vi det som en sista semestertripp. Campingstugan hade väl en hel del att önska men det var mysigt att komma hemifrån trots att det var regn och isande kallt. Marstrand är vackert i alla väder.

Denna varma och sköna sommar har det blivit en rad utflykter i vår närmiljö. Vi bor helt fantastiskt så varför åka långt efter äventyr då vi har ett badlandskap i grannkommunen, vacker miljö på Käringön och Göteborgs storstadspuls inom räckhåll. Flera dagsutflykter har det blivit i sommar, alla minnesvärda sådana.

Emil

Emil har slutat grundskolan och går numer på Östrabo gymnasiet där han läser teknisk linje. I stort sett hela sommaren har han arbetat på Göksäter där han servat kunder på fritidsavdelningen. Till jobbet tog han A-traktorn som han fått i födelsedagspresent av sina snälla föräldrar och sin än snällare mormor. Den röda traktorn har gått varm hela sommaren och är även den som transporterar Emil till gymnasiebussen.

Den andra traktorn, Grållen, har Emil renoverat och målat under året. Riktigt fin blev rariteten, så fin att han vann andra pris i en traktorutställning under sommaren.

Nu får han möjlighet att ratta andra saker. ”Övningskör” står det på den gröna skylten som sätts bak på bilen, många timmars körande på Orustvägarna har det redan blivit.

Skolan tar upp mycket tid, så taidoträningen ligger just nu lite på is. Emil hade möjlighet att vara med på ett världsläger i sommar då en japansk taiodtränare kom för en helgkurs.

En SM medalj i rodd tog Emil och Bengan hem i somras. Roddklubben ställde upp med två lag i SM för tiohuggare. Henåns roddklubb visade verkligen att de är ledande i landet, både seger och tredje priset för herrarna gick till Henån.

Anton

13 års dagen firades i flera dagar. Ett restaurangbesök önskades så vi plockade med mormor till Pinchos för en festmiddag. I present fick Anton ett gocart race, så i Torslanda kämpade han mot pappan och storebrorsan. Jämt var det, men pappan stod som slutlig segrare.

Anton lämnade under våren årskurs sex och är numer en högstadieelev. Taidointresset har svalnat något men scouterna får besök och roddklubben har fått en ny medlem i ungdomslaget. Tiohuggarrod är något han verkligen gillar så han längtar till att roddsäsongen ska dra igång igen.

Simmare av hög rang är han, vid sommarens märkestagning lyckades Anton simma hem silvermagistern under bara två veckors tid.

En upplevelse som sent kommer att glömmas var då Anton fick vara kartläsare vid en rallytävling i Uddevalla. Med Per-Åke vid ratten for Volvon fram i en hastighet som fick publiken att hissna, Anton hissnade med, men av skratt och glädje.

Anton har även fått upp intresset för musik. Han har under året tränat flitigt på sin gitarr, och är med i kulturskolans orkester.

50 åring i huset…..

50 år – ett sådant firande det blev när Bengan kunde räkna in ett halvt sekel! Öppet hus här hemma med nästan lika många gäster som antalet fyllda år. Ett hejdundrandes party blev det, långt in på småtimmarna där släkt, syskon och goda grannar kom för att fira. En poängpromenad av jubilaren visade hur väl de kände huvudpersonen, men frågorna var svåra och inga ledtrådar gavs.

Så här ett par månader efter, så riktas återigen ett stort tack till alla som kom och firade.

2019…. Vad händer då?

Vi hoppas på att kunna förverkliga planerna med en brun kull, vi har fina gener som vi hoppas kan gå vidare. Planen är att starta våra små på spårprov, målet är ett championat innan året är slut. Det ska bli fler utställningar, 2018 var ett ovanligt lugnt år på utställningsfronten. Förhoppningen är att vi kan göra MH med Sara och Lovisa…..

Kanske kan det bli en resa till fjällen i början av året, vi får se om tillfälle dyker upp.

 

Med dessa sammanfattande rader vill vi önska er alla ett gott slut på 2018 och ett härligt 2019.

 

Erika, Bengan, Emil, Anton

Aina, Myran, Meya, Ella, Sara och Lovisa